#845:"Flashback" Betyg: @@@ Stardate: 50126.4
F.A: 11 Sept. '96
Regissör: David Livingston
Manus: Brannon Braga
Gäst skådisar:
Michael Ansara som Kang
Grace Lee Whitney som Commander Janice Rand
Jeremy Roberts som Valtane
Boris Krutonog som "Helmsman"
and super ultra megablast starring
George Takei as Captain Hikaru Sulu
När Voyager springer på en nebulosa som ger en konstig reaktion på
Tuvok.
När han ser den fryser han till och brinner totalt. Eftersom han inte
vet vad som är fel drar han till sickbay, men på vägen dit får han en
flashback där han ser en liten flicka hänga över en avsats och det
enda som hindrar henne från att falla är Tuvok som barn som håller i
hennes hand. Tyvärr kan han inte hålla kvar utan tappar taget och
flickan faller.
Han lyckas ta sig till sickbay men är totalt
urflippad. Doc undersöker honom men hittar inget fel. Tuvok kan inte
komma ihåg händelsen. Han får lämna sickbay men med en hjärnaktivitets
övervakare som varnar om han får något mer anfall.
Efter en kväll av meditation och råd av Kes återgår han till aktiv
tjänst och skall utvärdera nebulosan, och det första han konstaterar
är att dom är nära Klingonska gränsen? Han förstår inte varför han
hade så fel, men så ser han nebulosan igen, och får samma flashback
och tuppar av.
Doc tror att det är ett förtryckt traumatiskt minne som hostar igång
och hotar att skada hans hjärna. Enda han kan råda är en mindmeld med
någon så dom kan utforska minnet tillsammans.
Och Janeway blir denna någon, och hon kommer att existera i Tuvoks
hjärna som en observatör, och Tuvok är den enda som ser henne.
Så sätter dom igång och Tuvok tar dom till... bryggan av Excelsior,
NCC-2000 ? Med Sulu som kapten ? Mitt under en strid med Klingoner ?
Tuvok berättar att detta var hans första skepp han tjänstgjorde på, men
han försökte egentligen komma till avsatsen med flickan.
Men för att ge bakgrund till attacken går dom tillbaks två dagar då
Tuvok körde rövslickerikampanj med tebjudning.
Han berättar att han nu är 29 år gammal och tjänstgör som ensign. Och
strax eploderar Praxis vilket sätter igång hela storyn i Star Trek VI,
fast denna gången berättat från Excelsiors vinkel. Sulu ger sig av för
att rädda McCoy och Kirk, och den enda som hade problem med detta
brott mot order var Tuvok, som protesterar och får en uppläxning av
Sulu om kamratskapen på skeppen.
Lite senare kommer dom fram till en nebulosa, som ser identisk ut till
den Voyager träffade på, och Tuvok får flashback-attack igen, och Dock
får rycka in. Men han blir fortfarande inte bättre.
Janeway gör lite bakgrundsforskning om Excelsior och Sulu för att
bättre förstå vad hon upplevt, och Kim har scannat nebulosan på alla
sätt dom kan men hittar inget fel.
Tuvok vaknar till, men kan fortfarande inte komma på varför han kom
tänka på flickan när han såg nebulosan, så dom ger sig av i en
mindmeld igen. Till Excelsior, igen.
Excelsior åker igenom nebulosan, men det går inget vidare för där
stöter dom på ett Klingonskt skepp som insisterar att eskortera dom
tebax till Federationskt terretorie. Dom lurar med skeppet ut ur
nebulosan, men tänder eld på den och lamslår det Klingonska skeppet.
Så ger dom sig av, men kommer inte så långt innan dom blir attackerade
av fler skepp. Skepppet tar skada och en konsol exploderar. Tuvoks
polare, Dmitri, sitter vid konsolen och blir allvarligt skadad. Tuvok
försöker hjälpa honom men han avlider och just då får Tuvok värsta
flashback-attacken, tom så Doc blir orolig och vill avbryta men kan
inte.
Janeway teoriserar om att allt har något med Dmitris död att göra,
eftersom dom återvänt till just denna tidpunkt 3 gånger.
Tyvärr så går mind-melden lite fel och helt plötsligt kan Sulu se
Janeway och vill arrestera henne. Så dom återgår till 2 dagar tidigare
och snor Janice Rands kläder för att Janeway skall kunna smälta in.
Doc jobbar på att separera deras hjärner, men hittar spår av
en tredje "hjärna", men bara något som låtsas vara det, som ett virus.
På Excelsior blir dom attackerade igen, Dmitris konsol exploderar,
Tuvok försöker hjälpa, Tuvok får flashbacken igen, och denna gången
ser Janeway sig själv som barn som försöker rädda flickan, en sen
Tuvok som barn, sen Dmitri osv.
Doc lyckas ta kål på "viruset" med strålning och räddar Janeway dagen.
Vad Doc tror hände var att viruset fejkar att vara ett blockerat minne
med ett falsk minne, och går vidare från en person till nästa när den
känner att värden kommer dö.
Kontinuitet & trivia:
Lite smått intressant att höra att det finns fler Bolianer och Vulcans
på Voyager, även om vi bara sett Chell resp. Vorik.
Och "cellular peptides" är inte bara påhittat här utan härstammar från
TNG:"Phantasms", "cordrazine" från TOS:"The City on th3e Edge of
Forever", "cortical stimulator" från TNG:"Inner Light" (enbart namnet
får mig att tänka på bra minnen), "Kolinahr" från TMP, "Pon Farr" från
TOS:"Amok Time".
Dom lyckades verkligen med kontinuitet här! Allt från bryggan på
Excelsior, skådisar och karaktärer och tom vart alla stod, allt
perfekt replikerat från Star Trek VI. Ger tom. lite bakgrund till vart
kaffet som åkte i golvet kom ifrån. Både Grace Lee Whitney och
Michael Ansara återkommer som sina TOS karaktärer, och Jeremy Roberts
och Boris Krutong som Excelsior officerare.
Men en stor super dunder miss fick dom till - Dmitria Valtane, spelad
av Jeremy Roberts i både Star Trek VI och i detta avsnitt. Här dör han
innan Excelsior kommer till Khitomer, men i Star Trek VI får man se
hela bryggbesättningen på Excelsior efter Khitomer, och gissa vem som
står längst ut på kanten?
En till frågeställare blir, om Tuvok tjänstgjorde på Excelsior och
hoppade av direkt efter... vem fan var det på bryggan av Enterprise-B
?
Men sånt kan man väl ursäkta i kreativitetens namn.
Kommentar:
Brannon Braga, författare och producent:
"When the 30th year annivarsary rolled around, it was suggested that
we do an homage to the original series. [..]
We though, what a perfect
oppportunity to use the sci-fi gimmick, mind melding, and go to save
Tuvok from a psychich trauma. And back in time, that was what we were
going to do [originally].
We were going to be see Janeway's first
commision. It was going to be more about Janeway and that
relationship. We just used that story as a departure and it worked
very nicely.
But the gag was always the same, to do a time travel
story without doing time travel, by doing a meld. Tuvok's old enough
that we can go way back.
We went back to Sulu's ship, and event that
happened in Star Trek VI. That was what we combined. But it still
ended up being a kind of interesting Tuvok character piece, and you
learned more about him, his feelings about humans."
[om virus som startade allt]
"It was always in there. It's always the idea that repressed memories
could possibly be the result of alien inhabitation, which could alarm
some therapists, or, perhaps some therapists may actually believe
that."
[om George Takei]
"George was great. He _is_ Sulu. He's got that great booming voice,
and bombastic demeanor. I liked him. I thought it was fin.
It was
delightfull having Grace [Lee Whitney]. She added a nice Star Trek
touch. I would have liked to had had Uhurua, but we had to write her
out. We couldn't make a deal with her."
"It was a nice little tribute, not as good as 'Trials and
Tribble-ations from Deep SPace Nine. It was OK. I just think they came
up with a better idea."
George Takei, no intro necessary:
"It's a clever idea, how they merge our two worlds. I was amazed. They
brought back the bridge crew of the Excelsior. The set was new. Once
we got into it, it felt like we had been working yesterday on the film
version."
[om att jobba med VOY skådisar]
"I worked with two of them, Kate and Tim. I know some of them
personally, Garrett particularly, but it was really great working with
two of them, because they are very, very professional."
Tim Russ, "Tuvok":
They tied it into the 30th anniversary, bringing it tie into the
original series and teh features. So that turned out to be more of a
Tuvok backstory, discovering what his past was about, how he got into
Starfleet.
The way the scenes were set up, my character had to be in
the past and at the same time talking to Kate, who was in the present.
So you had to go back and forth between and two all the time. It was
very interesting and a lot of fun to do that episode."
Åsikt: Detta avsnitt kändes alldelles för pressat - som dom tagit iden
"nu har vi med Sulu, men hur" och byggt avsnittet från den idén, och
det känns lite artifisiellt, och storyn om viruset förstöra minne...
okej, som datatekniker kan jag acceptera den teorin, men inte på
människor.
Och jag personligen älskade käftsmällen Janeway delade ut till bl.a
Kirk när hon sade att "hade dom varit med nu hade dom pkt ur Starfleet
snabbare än kvickt".
Fast då börjar man ju undra vilken slags tribute
det var, speciellt sen när Tuvok fortsätter att klaga på hur illa det
var på den tiden och att han hoppade av Starfleet.
Men tack vare bra regi och kontinuitets touchar (som teet) så blev det
en trean iallefall.
Citat:
Tuvok: "I am not human."
Doc: "No kidding!"
"You never brought me tea :("
- Janeway
Tuvok: "Sir, that is a most illogical line of reasoning."
Sulu: "You better believe it!"
Dmitri: "It's alot more fun than charting gasius abnomalies."
Tuvok: "The human fascination of 'fun' have led to many tragedies in
your short, but violent, history. One wonders how your race
has survived having so much 'fun'."
Dimitri: "Vulcans... you guys need to relax!"
Janeway: "I'm glad you had a change of heart."
Tuvok: "As am I, captain. Although heart had very little to do with
it, it was a logical decision."
Janeway: "I'm sure it was :)"
Janeway: "We could have just asked her."
Tuvok: "Asking a female officer fpr their clothing could to
misunderstanding."